Snowcat

Denna öl är född och uppvuxen i USA.

Den här såg väldigt lovande ut, men jävlar vad jag blev besviken.
Det är ingen Björnebrygg. Så bra var den inte.
Väldigt trevlig, men inget man bälgar i sig.
En typisk Bratt-öl. En bröl.
Smakar lite som Victor efter en lång dag med läderhantverk. Han har tappat kaffe på skiten och troligen sig själv med.
Det är som att du tas bort till en dunkel fästning där du gömmer dig när du haft en jobbig dag. Du tänder brasan, tar fram en filt, sätter dig ner och häller upp det här. Sen hör du Bratts ljuva stämma som narrerar nått fint. Ungefär så smakar den.
Hoooh! Mysöl.
Man är inte bög för att man tar bottensatsen, men den var inte god.
Det var lite kaffe, lite choklad. Jag fick associationer till en öppen brasa. En öl man gärna dricker med en vän, men kanske inte pimplar själv. Det är ingen Overwatch-öl.
En enstöringsöl. Man sitter i sin soffa och är ensam. Sen dricker man.
Kaffe, hantverk, mycket smak, sexig.